Jag är fortfarande ett vrak efter sonens kräksjuka. Idag har jag fortsatt att 'sanera' hemmet... Skurat rent badrummet, mera tvätt, skurat i köket... Vi har bott i denna lägenhet i ett kvartal nu, igår frågade sonen mig om vi inte skulle sätta upp lite tavlor på väggarna. Jag hade ställt fram lådan med tavlor och han frågade mig när han såg lådan... Vi hade redan tavlor i sonens rum och i köket... Så ett par tavlor har kommit upp i vardagsrummet och i mitt sovrum... Det tar sig sakta men säkert... Sen det här med sonens trots... Han hade en vecka av häftiga raseriutbrott där han låg och skrek på golvet... Sen gick det över... Sen hade han ett par dagar med högljudda skarpa 'nej!' 'jag tänker inte' osv. Sen gick det över.... Sen en period med att allt ska kastas i golvet, han säger så alltså... Eller att han säger att allt ska gå sönder... Sen kräksjukan har han bitis, slagits, spottat, skrikit så högt han kan. Det är hemskt! Kan ju säga att till och från är det ingen trevlig stämning här hemma... Och jag grubblar och grubblar över varför han känner att han måste slå mig, har jag gjort nåt fel? Jag grubblar också över hur jag ska göra för att dagen ska vara bra och att vi ska ha det trevligt... För jag fattar nada...